Det krävs mod
..att vara den som säger jag vet inte … jag tycker inte … att våga gå mot strömmen. Det är inget svensken i gemen är särskilt bra på sägs det.
Valet i Sverige är över. Det blev som många trodde, den röd-gröna koalitionen fick majoritet. Samtidigt förefaller valets enda vinnare vara Sverigedemokraterna som tagit röster från framför allt de största partierna och blir nu Sveriges tredje största parti. Nästan 30% av SD’s nya röster kom från väljare som röstat för moderaterna i tidigare val, 16% kom från tidigare socialdemokratiska. Alla etablerade partier liksom i stor utsträckning svensk media förfasar sig över SD, som inte anses vara ett demokratiskt parti. Och visst, det finns aspekter av partiet som inte är humana, direkt främlingsfientliga om man generaliserar, men samtidigt, nästan 13% av svenska folket röstar på dem—nära en miljon av väljarna i ett demokratiskt val.
Man kan fråga sig varför. Fast, alla vet ju varför även om ingen i Sverige vill prata om det. Åtminstone 13% av befolkningen tycker att svensk flyktingpolitik gått för långt. Så långt att man röstar på ett missnöjesparti för att skapa förändring. Det finns ingen öppen debatt om det i Sverige men uppenbarligen känner många så. Att bevara det svenska – vad det nu är - är inte rumsrent. Har man åsikter om invandring är man rasist. Alltså pratar man inte om det. De s.k. etablerade politikerna säger ingenting. Däremot vill man vinna röster i områden med nya svenskar genom att öppna dörrarna lite till och ber svenskarna öppna sina hjärtan för nya stora flyktingströmmar. Senaste bedömningen var att det skulle komma ytterligare 80-100,000 flyktingar från Syrien, Irak, Somalia och andra krisdrabbade områden till Sverige under 2014.
Jag kom nyligen att prata om inflyttningen till Sverige från bl.a. mellanöstern i ett privat sammanhang. Ett par av våra goda vänner är födda och uppvuxna i Damaskus, de är alltså Syrier. Amerikaniserade och sekulariserade men uppvuxna i den muslimska världen och tron. De var chockerade över den svenska politiken och hade svårt se motiv till viljan att flytta till Sverige hos sina landsmän och menade att “..vad har Sverige uppe i norr med saken att göra? Om något så är detta ett globalt problem. Inget enstaka land kan ensamt bära en lösning.” Sedan stötte jag på en grupp svenskar på resa i USA. De berättade om grannar som tidigare flytt Libanon för sådär 30 år sedan men nu flyr Sverige eftersom landet “känns instabilt”… Det kan vara undantag och skrönor för inte kan det vara så illa. Eller hur?
Jag vet inte … men, jag skulle bra gärna vilja veta.
Jag är stolt över mitt födelseland—viljan att hjälpa och stödja människor som befinner sig i krigshärjade zoner och lever under ständigt hot borde vara en självklarhet för alla. Samtidigt undrar jag – som svensk i förskingringen - om det finns ett sätt att göra det på som inte innebär sådana enorma folkförflyttningar som de vi sett på senare år?
Jag vet inte. Men undrar.
När ni läser det här har vi passerat två andra viktiga dagar; vår första utgåva gavs ut den 21 september 1872, vi är nu inne på vårt 143:e år av kontinuerlig utgivning. Jag vill tacka er alla som gjort det möjligt — över 90% av er som läser förnyar prenumerationen och vår tillväxt under 2014 ser ut att bli lika hög som under föregående år. Tack för ert stöd!
Vi har också passerat Janssons-dagen, som firas sista fredagen i september varje år, i år alltså den 26 september. Vi kunde inte låta bli att åter igen dela med oss av lite kuriosa och två recept på “nationalrätten.”
|
The Editor & Publisher
Inte som andra bloggar.... this entry will be sometimes in Swedish, sometimes 'på svenska' - Just så händelsrikt är livet som utgivare av Amerikas äldsta och numera enda Svenska tidskrift.
Här ovan poserar jag “on location” kl 6 på morgonen i Minneapolis St. Paul för två år sedan. Henrik Olund tog bilden som förberedelse för en porträttbild av Vice President Walter Mondale. (Det var en bra intervju med en bra person) Jag skriver sällan med byline i Nordstjernan men jag är alltid ansvarig för innehållet, även om jag inte alltid håller med om allt.
(PS. Intervjun med Mondale hittar ni på nordicreach.com DS.) |