Tidningens förlovade land – ett förlovat land?
“No one in Sweden can dream of the advantages America offers temperate, dependable and industrious persons. For people of this type the country is a real Canaan, where the abundance of nature may be called a flow of milk and honey. But those who are neither willing nor able to work, who have other hopes when they depart from Sweden, will here find a Siberia from which they must sooner or later return to the fatherland or find themselves sunk into the deepest misery and poverty.”
- Letter to Sweden by Peter Cassel of Kisa parish, Östergötland, published in Östgöta Correspondenten, 1848. Translated by Allan Kastrup.
Det här skrevs och publicerades 24 år innan den första Nordstjernan publicerades men beskriver på ett bra sätt den svenska bilden av livet i Amerika strax före massemigrationens början. De tidiga utgåvor vi hittills fört över till digitalt format vittnar både om de strapatser immigranterna gick igenom och det liv som väntade i det nya landet.
Vi befinner oss i tidningarnas förlovade land. Historiskt och traditionellt är det så. Även om man idag läser mer tidning per kapita i de flesta europeiska länder är just Amerika platsen där en gång alla som kunde läste en tidning. Tidningen var en del av det sociala livet, blev källa till samhörighet, trygghet och var en central del av familjelivet.
En del av bakgrunden till nyhetshungern var säkert allt det nya och främmande, kanske också skrämmande i det nya landet. Många var nyanlända med ett ursprung någon annanstans. Det må ha varit det förlovade landet för en del men för många blev det en stor missräkning och sättet att hålla kontakt med det gamla hemlandet och den egna etniska gruppen, att finna tryggheten i det välkända, blev tidningen. Den uppgiften kom också tidigt att prägla Nordstjernan.
Nordstjernan sammanfattade nyheter som kommit med de senaste båtarna eller i någon mån per telegraf från Sverige och beskrev svenska och allmänna insatser i den fortsatta expansionen västerut. Tidningssidorna talar om danser och sociala träffar, nya klubbar och tillfällen till att möta landsmän. Annonserna ger också de en bild av det liv som mötte de nytillkommna – arbetsförmedlingar sökte “tjensteflickor” för omedelbar anställning, valutaväxlingskontor, tolkservice och dussintals nya ångbåtslinjer saluförde sina tjänster.
Fransmannen Alexis de Tocqueville, som reste igenom det unga landet 1831-32, kommenterade i Democracy in America (1835, 1840) att “..[this] nation of conquerors who… shut themselves in the American solitudes with an axe and some newspapers.”
En stor del av hans två band ägnar sig åt demokratiseringsprocessen, rasfrågor och religionens betydelse men han undgår inte heller att se hur de nyanlända bryter ny mark i ensamheten, med yxan i ena handen, en tidskrift i den andra.
Till att börja med, fram till 1800-talets mitt kom relativt få svenskar till landet i väster. De var ofta tillhöriga en grupp, en familj, släkt eller ett geografiskt område eller anförda av en stark, ofta religiös, ledare som sökte friheten i Amerika. Fram till 1840-talet var det också relativt välbeställda som gav sig av men det ändrade sig sedan snabbt. I folkräkningen 1850 sades 3,600 svensk-födda vara fast bosatta i Amerika, redan tio år senare var siffran uppe i 19,000 och i snabbt ökande. När Nordstjernan grundades hade den stora utvandringen bara precis inletts men New Yorks hamn tog nu emot våg efter våg av svenska utvandrare med drömmar om ett bättre liv. Redan folkräkningen år 1890 fastställde siffran svensk-födda till strax under 800,000. Amerikas lyskraft minskade under depressionen på 1890-talet men tog snabbt fart igen.
Den svenska utvandringen fick stora effekter i hemlandet och reformer under tidigt 1900-tal påskyndades sannolikt av en vilja att stoppa utflödet. En av regeringen tillsatt emigrationskommission slog 1907 fast att landet borde sträva efter att “överföra det bästa av Amerika till Sverige.” (Läs f.ö. Ulf Nilson’s krönika denna vecka)
Kanske påskyndade emigrationen reformer inom utbildning, bostäder, sociala skyddsnät och almän rösträtt. Det talas ofta om införandet av kvinnlig rösträtt (i Sverige införd 1919) men vi ska komma ihåg att under 1800-talets slut var det fortfarande ett litet fåtal i landet som kunde rösta. Enligt Nationalencyklopedin var det bara runt en femtedel av landets vuxna manliga befolkning som hade rösträtt vid ingången av det nya århundradet. Den allmänna rösträtten infördes i Sverige år 1907. Det var 35 år efter att första Nordstjernan trycktes och blev därmed också nyhetsstoff för Amerikas egen tidskrift.
Så här 140 år efter vårt grundande befinner vi oss fortfarande i nyheternas förlovade land – numera nyheter i alla dess former och genom nya medier. Att Nordstjernan finns på facebook och i andra sociala media är knappast någon nyhet—vi har också börjat filma, dels för att nå ut till nya grupper, dels för att föra ut och bevara den svensk-amerikanska kultur som idag kanske är mer ‘svensk’ än det du finner i dagens Sverige (Ulf Kirchdorfer’s funderingar på sidan 5 stämmer till eftertanke). Med en uppkoppling till internet finner du filmer från konserter, festivaler och en genväg till uttalet av Nordstjernan på svenska över vimeo.com/nordstjernan eler t.v. också på youtube.com/xoxosweden (Kanalen, “the channel” heter så.)
Vi återkommer med några första tidningssidor ur historien i vår nästa utgåva.
Väl mött,
Ulf Barslund Mårtensson
Editor & Publisher
|
The Editor & Publisher
Inte som andra bloggar.... this entry will be sometimes in Swedish, sometimes 'på svenska' - Just så händelsrikt är livet som utgivare av Amerikas äldsta och numera enda Svenska tidskrift.
Här ovan poserar jag “on location” kl 6 på morgonen i Minneapolis St. Paul för två år sedan. Henrik Olund tog bilden som förberedelse för en porträttbild av Vice President Walter Mondale. (Det var en bra intervju med en bra person) Jag skriver sällan med byline i Nordstjernan men jag är alltid ansvarig för innehållet, även om jag inte alltid håller med om allt.
(PS. Intervjun med Mondale hittar ni på nordicreach.com DS.) |