Nordstjernan of July 5, 1912; with the U.S. flag and a Swedish translation to the Star Spangled Banner, (Read the actual page on your screen here: 'Förenta Staternas Nationalsång'

O säg, kan du se uti gryningens glans
om den fana, vi svuro, när natten sig sänkte
och hvars strimmor och stjernor i fäktningens dans
till oss än sände bud med raketer som blänkte,
och med bombernas fall framför värnande vall,
att den svajade än, att dess tid ej var all —
ja, vårt stjernebanér, säg — o svajar det än
öfver frihetens land, öfver tappra män?

— Der på stranden, der dimmorna stiga ur djup,
på hvars botten i tystnad nu fienden hvilar.
se, hvad är det som rörs ofvan vallarnas stup
för de nyckfulla vindarnas vaknande ilar?
Se — nu fångas der röd några solstrålars glöd,
Och nu glänser det gladt öfver böljor och nöd —
Se — vårt stjernebanér! Länge svaja det än
över frihetens land, öfver tappra män!

— Hvar är fiendens hord och det skräflande hot,
Som I salvor de slungade at toss förskräcka,
Att ej hem och ej land längre unna vår fot? —
Sina orena spar fingo blodigt de täcka.
Ej pardon någon gaf. Hvarken lejd eller slaf
Fick fly undan från kampen och gapande graf.
Och vårt stjernebanér i triumf vajar än
Öfver frihetens land, öfver tappra män!

— Och så varde det städs, då I frihet vi gå
ut I strid för vårt hem och det älskade landet!
Krönt med seger och frid, infor Gud må det stå
och prisa hans makt som knöt enighetsbandet!
Då blir segern väl vår, när rättfärdighet rår
och vårt hjertas förtröstan till Himmelen star
och vårt stjernebanér i triumf vajar än
öfver frihetens land, öfver tappra män!